Livet är en schlager

Hej. Det var ett litet tag sedan och jag har faktiskt försökt att skriva inlägg här, men det har alltid blivit så att jag ångrat mig och raderat alltsammans. För ni förstår jag har svårt att blotta mina innersta tankar för vem som helst och det råkar alltid bli alldeles för personligt när jag börjar skriva. Då är min dagbok min räddning. Jag älskar den. I den kan jag skriva vad som helst om vem som helst. Ingen ska ändå läsa i den förutom jag och Carro taha som alltid kollar i den. Men det gör inget för hon vet ju ändå i princip allt om mig. Jag älskar henne. Det märker nog dom flesta om dom någon gång har hört mig prata om min vackra lillasyster. Jag älskar flera personer. Inte överdrivet många, men alla är väldigt underbara. Jag är så glad över dom. Att dom finns och lyser upp min värld. Vad gjorde jag utan dom? Skulle jag ens finnas utan dom? Jag är glad att jag inte vet det svaret. Jag är glad att dom är en fel av mitt liv.